Efter en sommar som till stor del tillbringats på annan ort, är vi nu tillbaka hemma. Tack vare goda vänner som hjälpt till med matningen har både grodor och fiskar klarat sommaren trots hög värme. Vi har kört samtliga fläktar i stort sett heltid och stängt av metallhalogenlampan och de lysrör som normalt är tända mitt på dagen.
Men det hjälper inte mycket att ventilera för fullt när det är 28 grader i rummet och nästan lika varmt ute. Tidvis har termometern i grodterrariet visat strax över 30° vilket är alldeles för högt. Eftersom skåpen är så stora har det förhoppningsvis funnits några ställen med lägre temperatur. Alla grodor verkar i alla fall klarat sig. Det är bara en av Ranitomeyorna vi inte säkert sett än. Men det behöver inte betyda något eftersom man inte ser så mycket av dem överhuvudtaget och det är svårt att hinna identifiera vem det är man ser.

Matning kan vara ett problem när man är bortrest. Till akvarierna kan man använda pellets och foderautomater, även om Tanganyika-fiskarna inte visar något större intresse för den maten. Men fiskar klarar sig i alla fall några dagar eller en vecka utan mat. Det är lite värre med grodor som vill ha mat lite mer regelbundet. Och levande.
En del flugor och hoppstjärtar brukar klara sig en tid utan att bli upptäckta av grodorna. Så det finns nästan alltid en liten matreserv. Annars har vi löst det så att vi tejpat nät på en plastburk med bananflugor. Förhoppningsvis springer då några flugor ut då och då samtidigt som det kläcks nya efterhand. För att inte stressa de stackars grodorna har vi också valt att sätta tejp runt de annars transparenta plastburkarna. Det har fungerat relativt bra och grodorna har som sagt överlevt sommaren.

Som en kort uppföljning på inlägget från 29 maj, kan vi rapportera följande:

Grodterrariet
Terrarierna är tätade! Lagningen 29 maj fungerade och vi har kunnat låta vattnet flöda i vattenfallet och haft epiweb-vattning hela sommaren.
Mossan har tagit sig fläckvis i grodterrarierna, men inte alls så bra som vi hade hoppats.

Tanganyika
Vi kompletterade med ett lekvuxet par Neolamprologus brichardi (Prinsessan från Burundi) i mitten av juni. Det är alltid lite spännande att komplettera med nya fiskar i ett akvarium med etablerade fiskar, men det här gick bra.
Ett par apelsinciklider försvann redan i början av sommaren, men i övrigt lever och mår alla fiskar fint.
Akvariet är mycket rent från både avfall och alger trots att vi tycker oss mata ganska ordentligt.
Tanganyika-fiskarna är relativt livliga och aktiva, men visar inget socialt intresse, dvs intresse för oss utanför akvariet.

Centralamerika
Ancistrushanen dök aldrig upp mer, så vi kompletterade med en ny hane i mitten av juni.
Algerna är under kontroll, men akvariet ser inte helt fräscht ut. Växterna är lite tråkiga.
En av algätarna växte mycket dåligt och nu efter semestern är den borta. De två andra ser pigga ut, men man borde kanske egentligen ha några till eftersom det är en stimfisk.
Eldbukarna håller sig oftast lite tillbakadragna tills vi kommer in i rummet då de ofta ställer sig vid glaset och tigger mat. Dvs ett helt annat beteende än Tanganyika-fiskarna.

Sydamerika
All fiskar verkar må bra. Växterna ser lite hängiga ut och det finns en del tofsalger. Den minskade belysningen under sommaren och ormbunkarna som växt okontrollerat ovanför och skuggat vattnet är en trolig orsak.