Arkiv för kategorin ‘Grodterrarium’

Frid och kaos

Stefan

Att hålla akvarier och grodterrarier är som en ständigt vinglande gång mellan lycka och fascination till olyckor, oförklarliga plötsliga naturfenomen och kaos. Att sitta inne i gröna rummet och höra porlandet från ”vattenfallen” är oerhört fridfullt. Men de senaste veckorna har tiden i rummet mest inneburit jobb. Och inte minst frustration över att inte veta hur man ska åtgärda problemen.

Grodterrariet
– Det stora grodterrariet håller fortfarande inte tätt efter två nya lagningsförsök.
Idag har jag rivit upp botten på den högra delen och upptäckte ett hål i silikonlagningen som inte syntes, eller gick att nå, från det vänstra skåpet. Håller tummarna för att det fjärde lagningsförsöket ska fungera.

+ Galactonotusarna, som nu i snart en månad tvingats bo i det lilla 30-centimetersskåpet, verkar trivas alldeles utmärkt. De klättrar runt mest hela dagarna och vi kan inte se något bråk. När vi kommer med plastglaset med dagens bananflugor, ställer de nästan upp sig på rad och äter ur handen.

– Ranitomeyorna har hållit sig mycket osynliga sedan de kom till det stora grodterrariet. Ett tag trodde vi att alla utom en hade dött.
+ Sedan började de visa sig då och då och ibland har flera stycken varit framme samtidigt. Eftersom vi har kännetecken på dem, har vi sett att alla troligtvis finns kvar och att de bara är lite försiktiga.
– Efter att jag idag har rivit ut bottnen i deras skåp är vi antagligen tillbaka till den gömda tiden.

Tanganyika
+ Frontosorna verkade mycket nöjda med att få ett nytt akvarium, med bättre inredning, simutrymme och vattenkvalitet.
– Nästan omedelbart återgick de till sitt beteende att hålla sig gömda bakom en sten hela dagarna och mer eller mindre matvägra. Efter en konsultation hos vårt fiskorakel Marianne på Djurmagazinet i Umeå, kom vi fram till att det antagligen beror på flytten. Frontosor är enligt Marianne oerhört känsliga, det kan räcka med att man köper en ny soffa eller har många gäster på besök för att de ska känna sig osäkra. Vi får hoppas att det stämmer och att de blir trygga med tiden.
– För några veckor sedan började stenarna täckas av bruna alger och de nyinsatta malarna verkade inte bry sig om dem.
+ Nu ett par veckor senare är algerna i stort sett helt borta.

Centralamerika
+ Eldbukarna växer och är nu alla över fem centimeter. De simmar inte runt lika mycket utan har hittat olika gömställen/revir som de ofta bevakar. Vid matning kommer alla fram.
-/+ Ancistrusarna har varit ganska osynliga. Hanen har vi inte sett på flera veckor. Detta hände även när paret bodde i det provisoriska Tanganyika och då berodde det på att han vaktade ägg/yngel någonstans.
– Som jag tidigare skrivit har växterna sett lite tråkiga ut trots gödning med PMDD. Många hade svart beläggning med tofsalger på bladkanterna. Det började också bli en grön matta på gruset och på klippan under vatteninloppet. Efter tillskottet med nya lysrör, som jag trodde skulle gynna växterna, upplevde vi det som att algerna tog över hela akvariet.
+ Till slut bestämde jag mig för 3 dygns total mörkläggning, även om det inte sägs påverka tofsalger så mycket. Efter detta var en stor del av algerna borta. Efter införskaffandet av ett par nya fräscha växter och tre siamesiska algätare, har algerna på bara ett par dagar minskat till en klart hanterlig nivå.

Olycka

Stefan

Växterna verkar inte riktigt trivas i Centralamerika-akvariet. Det gör de i och för sig inte i Sydamerika-akvariet heller (stora paludariet), men där är det är varken förvånande eller så lätt att åtgärda. Det är helt enkelt för mörkt där eftersom belysningen sitter en och en halv meter ovanför vattnet och dessutom skyms ljuset till stor del av landväxterna.
I Centralamerika sitter ljuset strax ovanför vattenytan så där borde det vara ljusare. Jag har provat att tillsätta PMDD-näring, men jag kan inte säga att det ger något märkbart resultat. Koldoixid kändes lite för avancerat, så det som återstod var att lägga till lite mer ljus.
Det var lite knepigt att skruva bort de befintliga lysrören, lägga till ett par nya och ansluta dem elektriskt med akvariet på plats under och grodskåpet ovanför. Men det gick.
Ända till sista skruven.
Den visade sig vara ett par millimeter längre än de andra skruvarna i lådan. Tillräckligt lång för att gå igenom formplywoodskivan och käcka glasbottnen till grodterrariet ovanför…
Kommando+Z som vi Macanvändare säger. Men det hjälpte inte.
Det var bara att snabbt tömma ut vattnet via ytterfiltret i tvättstugan och försöka inspektera skadan. Inget annat att göra än att rengöra lilla skåpet och inreda det på nytt och därefter försöka flytta över grodorna igen. Eftersom skadan var under galactonotusarna skulle det förhoppningsvis räcka med dem.

Sprucket glas i grodterrariet

Sprucket glas i grodterrariet


Nu en vecka senare har jag röjt ur skåpet, rengjort och silikonat fast nytt glas över det gamla. Ska förhoppningsvis hålla tätt.

Det lyser i alla fall bättre i Centralamerikaakvariet…

Ranitomeyorna har flyttat

Stefan

Ranitomeyorna har nu flyttat till det stora grodterrariet. Lite trassligt var det att få dit dem. Vi började med att helt enkelt ställa in det lilla skåpet i det stora för att låta dem upptäcka den större världen på egen hand. Efter ett par dagar insåg vi att det inte riktigt fungerade eftersom ett par av grodorna var nöjda med sina gömställen i det mindre skåpet. Vi fick riva skåpet bit för bit och försöka hitta deras gömställen i bakgrundsbarken. Jag ställde in den i det större skåpet och några timmar senare hade alla hoppat ut.

Ranitomeyor i en bromelia

Ranitomeyor i en bromelia


Det är inte lätt att få syn på dem i det stora skåpet. Då och då ser man en groda eller två sittande framme, men oftast är de rätt osynliga. Åtminstone än så länge. De verkar trivas i alla fall. Vi hör grodsång emmellanåt och två av dem hade något för sig i en bromelia.

Fler grodbilder

Stefan

Ranitomeya ventrimaculata red Ranitomeya ventrimaculata red Ranitomeya ventrimaculata red

De små ventrimaculatorna är ganska skygga. Man får sitta en stund om de ska våga komma fram. Men det gör man gärna. Det går nästan inte att beskriva vilken otroligt häftig färg de har i verkligheten. Metallic-effekten kommer inte riktigt fram i fotona.

Lilla grodterrariet Lilla grodterrariet
Det lilla terrariet har en enkel men ganska effektfull inredning med bra djupkänsla. Korkbark på bakväggen och delvis även på vänstra sidoväggen. Den sitter limmad och fogskummad på en plastskiva som jag ställt in i skåpet. På botten ligger lekakulor, vitmossa och boklöv. Slutligen en mopanirot, en sten och några växter, både äkta och några fusk. Belysningen är en Repti Glo 2.0, kompaktlysrör. Bakom ljusrampen ligger en tidursstyrd datorfläkt och under skåpet ligger en värmematta. Fukten får vi stå för manuellt: handspruta med osmosvatten.

Nya pilgiftsgrodor har flyttat in

Stefan

Ranitomeya ventrimaculata red Ranitomeya ventrimaculata red Ranitomeya ventrimaculata red Ranitomeya ventrimaculata red Ranitomeya ventrimaculata red Ranitomeya ventrimaculata red
Fem stycken otroligt vackra Ranitomeya ventrimaculata red (Ranitiomeya Amazonica) har flyttat in i vårt lilla grodterrarium. Metallicglänsande och med graffitiben! Vi tänkte först sätta in dem i det stora, men bestämde oss för att istället göra ny inredning i det lilla 30×30 istället som första boplats. Både som karantän och för att vi lättare ska ha koll på att de äter. De är ju så små att de nästan kan komma bort i det stora… (Kroppen är knappt 1,5 cm.)
De hoppade runt kanska hysteriskt första timmen. Nu, dagen efter, är de betydligt lugnare och verkar ha funnit sig tillrätta. Sitter framme och studerar omgivningen ganska intresserat. Läs under GRODOR/Våra grodor om du vill veta mer om arten.

Två veckor i grodterrariet

Stefan

pilgiftsgrodor

Gömställe i en skreva på trädet

Efter den första dagens upptäcksfärder blev grodorna, lite överraskande, mycket försiktiga. Tre av dem satt och tryckte i en skreva i trädet och den fjärde var försvunnen.
Efter ett par dygn utan större rörelser, började vi bli lite oroliga. Var de rädda, sjuka, terroriserade av den fjärde grodan eller vad?

Men sedan släppte det, och nu klättrar de runt som vanligt igen. Antagligen var de bara osäkra på någon misstänkt fara i den nya miljön. Lite förvånande ändå att de verkar trivas bäst på trädet, på grenarna och uppe i vattenfallet.

Adelphobates galactonotus

Adelphobates galactonotus

Adelphobates galactonotus

Adelphobates galactonotus

Adelphobates galactonotus

Adelphobates galactonotus

Bananflugor på Venus flugfälla – Dionaea muscipula

Bananflugor på Venus flugfälla – Dionaea muscipula

Kväll i gröna rummet

Stefan

Paludarium, terrarium och akvarium

Kväll i gröna rummet

Skymningsljus innan det blå nattljuset tar över. En skön känsla att äntligen ha det mesta på plats.

Grodterrariet är klart

Stefan

Pigiftsgroda

Adelphobates galactonotus

Pilgiftsgroda

Adelphobates galactonotus

Pigiftsgroda

Adelphobates galactonotus

Grodterrarium

Vänster terrarium

Äntligen har grodorna fått flytta in. De ser ut att uppskatta vårt arbete. Efter några första avvaktande minuter började de undersöka alla skrymslen och grottor. Så småningom vågade sig ett par även upp i trädet och epiwebgrenarna.
Det som återstår nu är att prova ut tider för fläktar, vattning och dimma så att temperaturen och luftfuktigheten hålls jämn. Så småningom kommer förhoppningsvis mossmixen att gro så att väggarna och lianerna grönskar.
Under BYGGET beskriver vi terrariet och hur bygget gick till.