Antagligen inte någon japansk radfyra. Jag hade provkört några sådana tidigare, men de kändes ganska intetsägande. Inget habegär. Jag hade också provat en gammal Gold Wing. Mäktigt och förvånansvärt lättkört, men för stort för att riktigt ge rätt motorcykelkänsla.
Jag funderade en del på en glidare. Jag gillar det klassiska utseendet hos t ex Yamaha WildStar och liknande hojar. Inget onödigt kromtyngt spektakel och definitivt inte en sådan där HD med smalt framhjul och lång framgaffel. Samtidigt ville jag ha något som var roligt på småvägar och fungerade att åka långt med.

Våren 2001 besökte jag Two Wheels i Umeå ett antal gånger för att inspektera begagnatlagret. Sneglade lite på en BMW R 1200 C, men tyckte att prislappen var orimligt hög på en begagnad glidare. Den sympatiske säljaren Janne rekommenderade istället och erbjöd mig att prova en R 1150 R, som var billigare trots att den var ny, och en R 1150 RT som jämförelse. Jag var inte så svårövertalad.
Jag började med roadstern (R). Vilka bromsar! Maskinen tvärstannade bara jag tittade på handbromsen! ABS och servo på en motorcykel! I övrigt gick provturen utmärkt. Det var första gången jag provkörde en BMW och jag var lite förvånad över den råa motorn. Den vibrerade mer än jag förväntat, men i övrigt kändes allt bra. Men blåste det så här mycket på en motorcykel? RTn kändes betydligt större och mer relaxad. Den stora kåpan och det tillbakaflyttade styret gav en helt annan känsla trots att det i grunden är samma motorcykel. Vindskyddet var helt annat också. Bestämde mig för att RTn nog passade mig bättre trots allt. Men alldeles för dyr som ny.
Samma vår presenterades Yamaha FJR 1300 och jag kunde inte låta bli att provköra i Ö-vik. Ringde och blev lovad att få låna hjälm och jacka. För mig var en motorcykel med 143 hästkrafter rena raketen och jag trodde egentligen inte att det var något för mig. Inte prislappen heller även om den egentligen kändes relativt prisvärd. Provturen gick otroligt bra. Hur smidig och lättkörd som helst jämfört med min gamla Guzzi. Och ruggigt snabb. Det skulle nog inte bli en glidare i alla fall.

Under hösten presenterade Yamaha den i mina ögon oerhört läckra BT 1100 Bulldog. En tvåcylindrig V-motor och en snyggt och sportigt designad motorcykel. Glidarutstrålning och V2-muller men utan skinnfransar. Och till ett rimligt pris. Den skulle jag provköra när den kom ut i handeln till nästa vår.
Samma höst hade motorcykelhandlaren Lilian Holms MC i Umeå en utförsäljning. Man sålde ut alla motorcyklar till mycket bra priser. Sneglade på begagnad Triumph Trophy men den kändes lite klumpig. Det verkliga kapet var en ny Yamaha 1000 Fazer för 79000. Men jag vågade inte slå till okörd. Misstänkte att den var lite för sportig och dyr att försäkra. Ett kap för rätt köpare.
Lilians Holm slutade i konkurs och Two Wheels köpte upp restlagret och bjöd på en dundrande utförsäljning under vintern. Folk kom från hela landet. Det slutade med att jag köpte full MC-utrustning åt både mig och hustrun till oslagbar konkurs-kurs. Ifall jag skulle få för mig att köpa motorcykel någon gång… Min förståndigare hälft var dock inte det minsta intresserad och protesterade starkt mot mitt själviska tilltag.

Under vårvintern slog Norrland MC upp portarna i tomrummet efter Lilian Holms. Triumph, Kawasaki och Moto Guzzi! I skylten stod en röd och silvergrå V11 Le Mans. Den skulle jag inte ha något emot! Cykeln såg ut som ett handbyggt konstverk. En oerhörd utstrålning oavsett om tekniken kanske var lite out of date. Men prislappen var väl hög – 129000kr! En Bulldog för 93000 var nog ett vettigare köp trots allt.
Så en morgon i april såg jag på Two Wheels hemsida att de fått in en begagnad R 1150 R – en blå 01a för 93000kr. Som ny men första årets värdeminskning borta. Jag åkte in och tittade på den, reserverade den till nästa dag och åkte därefter till Övik för att titta på och provköra en Bulldog. Mycket snygg i verkligheten också. Bulldogen visade sig vara mycket lättkörd och trevlig, men motorn var alldeles för tam. Bra drag på låga varv och ett läckert ljud, men efter 5000 varv tar det slut. Växla ner vid en omkörning och det råmar till några sekunder innan varvräknaren går i botten utan att farten hunnit öka något. Bulldog är nog en bra nybörjarmaskin man snabbt blir trött på. Men snygg är den.
Nästa dag var jag ägare till en R 1150 R. Aprilsolen lyste och livet kändes roligt.