Paludarium

 

Rummet gränsar till garaget som är sammanbyggt med huset. Garage är kanske en tveksam benämning eftersom vi lagt innergolv och har det till förråd, arbetsrum och allmänt skräprum. Eftersom det är nödvändigt med en hel del utrymmeskrävande utrustning till akvariet kom vi på idén att göra några hål i väggen mot garaget och placera en del på andra sidan.

Skåpet sträcker sig över större delen av en vägg, går från golv till tak och är 80 cm djupt. Det är alltså snarare en del av rummet än ett skåp och det är målat som en del av väggen. Vi vill att känslan ska vara att det är ett stort glasfönster i väggen där man kan kika in i en annan värld!

Längst upp under taket finns ett utrymme för belysning – ventilerat och avskiljt med glasskivor. I den vänstra gavelväggen, bakom det blivande vattenfallet, finns en servicelucka som kan öppnas för att ge insyn i akvariets innerfilter, slanganslutningar och annat som kan behöva underhåll.

 

 

Bygget steg för steg: Rummet och skåpstommen

Vi utrymde vårt ”bibliotek” kallat Röda rummet (ett före detta förråd i direkt anslutning till hallen). Skåpets väggar består av formplywood. Även nedtill ligger en skiva som dels ska fördela trycket jämt över golvet och dels vara botten i en vattentät behållare, ifall vi skulle få en läcka.

På golvskivan byggde vi en akvariestomme av kraftiga reglar. Den gör att akvariet kommer upp några decimeter från golvet och ger utrymme för lite teknisk utrustning under.

 

Sidoväggarna består av dubbla skivor med 21x35mm lister emellan. I detta utrymme ryms kablar, slangar och fläktar. Skivorna har flera hål för ventiler och fläktar.

 

Bakom luckan under akvariet finns till vänster plats för eluttag och tidur. Kanske inte idealiskt att ha elprylar under akvariet, men det ska inte vara någon fukt där. I de två högra öppningarna finns plats för pump och behållare för regnsystemet. Vi hade även tänkt ha behållaren för Epiweb-vattningen här, men den rymdes inte. Skivan upptill döljer ljusrampen.

Vi grundmålade både väggarna i rummet och skåpets utsida i vitt och laserade sedan allt med grön lasyr. Ljusgrön lasyrgrund med mörkgrön lasyr som vi borstade ut med svepande rörelser. Ger en mycket mjuk och naturlik känsla.

 

Insidan av skåpet lackade jag med tvåkomponents epoxilack. Alla skarvar är tätade med silikon. Jag lackade även utsidan av skåpet med matt vägglack. Trots att jag putsat ner ytan på formplywooden innan målningen, visade det sig att väggfärgen inte fäst tillräckligt bra och lätt lossnar om man skrapar på den. Hoppas att lacken hjälper något för att skydda ytan.

Filterskåpet

På andra sidan väggen bakom skåpet (i garaget) byggde jag ett enkelt filterskåp av vita laminatskivor. Vi kallar det filterskåp eftersom det stora ytterfiltret för akvariet står där. Eftersom garaget inte är fullt uppvärmt på vintern satte jag cellplastisolering invändigt.

Jag gjorde hål i väggen mellan skåpen, satte in ventilationsrör av plast i hålen och tätade med silikon. Hålen är till för slangar till ytterfiltret, vattenfallet och luft samt kablar till värmare och strömningspump.

 

 

 

Tidig skiss till skåpet

Inredningen är en kompromiss. Ett odlingsskåp måste ha ett golv för växter och mossa. Ovanför ett akvarium vill man ha fritt så att ljuset kommer åt det och man har utrymme för rengöring och underhåll. Att placera växtskåpet ovanpå akvariet är alltså inte idealiskt.

Som tur är växer gärna orkidéer på trädstammar och grenar så det krävs inte så mycket "mark".

Två detaljer var givna; ett vattenfall och ett träd som skulle växa upp ur akvariet i hela skåpets höjd. Efter lite gemensamt funderande och skissande kom vi fram till att placera vattenfallet till vänster med filterutrymme och en grotta under. Filterutrymmet är åtkomligt genom en servicelucka i den vänstra gavelväggen.

Trädet står mitt i skåpet. I akvariedelen blir det närmast en kuliss, medan det som är över mark blir en rund trädstam som till stora delar kommer att bestå av mossbeväxt EpiWeb. Förhoppningsvis kommer övergången mellan de olika ytorna bli naturlig när de blir lite mossbeväxta.

Till höger blir det en ganska öppen del för fiskarna, men med en rot och antydan till mark i det högra främre hörnet. Tanken är att man ska få en upplevelse av vattnet rinner ner från fallet till vänster och sedan flyter i väg åt höger förbi trädet och bort genom den högra gaveln i akvariet.

 

Bygget steg för steg: Akvarieinredningen

Inredningen sågade och karvade jag i cellplast. Delvis består den av enkla skivor köpta på Byggmax, men de visade sig vara lite för svaga och smulades lätt sönder, vilket gav en tråkig yta. Hårda cellplastskivor av bättre kvalitet gav en betydligt bättre yta. Jag sågade bitarna grovt med en handsticksåg och limmade vid behov ihop skivor med cellplastlim till större block. Gasen som släpps lös när man arbetar med cellplast lär vara giftig så man bör ha bra ventilation eller använda andningsskydd.

 

För att få lite hållfasthet i inredningen byggde jag väggarna till det invändiga filterutrymmet i formplywood, liksom en stomme till roten i det högra hörnet. På dessa (och på cellplastträdroten i förgrunden) kommer det att ligga en skiva i plywood som blir grunden för vattenfallet och ”marken”.

De slutliga formerna karvade jag med en livsfarligt vass takpappkniv med böjt blad. Jag hade ingen ritning utan karvade lite på inspiration. Resultatet blev trots allt nästan bättre än vad jag väntat mig. Vattenfallet och stenarna blev kanske lite väl ”vassa” – hade kanske varit bättre med lite mer runda och eroderade former. Innan allt var klart var jag ganska trött på karvande och att ha frigolitskräp över hela huset. Fick också ett antal jack i fingrar och ben av den vassa kniven.

 

Rötterna i det högra hörnet gjorde jag med fogmassa, vilket är ungefär detsamma som cellplast på burk. Jag sprayade ut strängar på en skiva och när de börjat härda petade jag loss dem och formade dem till krokiga rötter.

 

På cellplasten målade jag husfix. På de första bitarna använde jag spackelspade, men kom fram till att det fungerade betydligt bättre att göra en lösare blandning och pensla på den. Jag hade i vissa fall färgpigment i husfixen, men det går åt ganska stora mängder för att ge någon färg. Det är enklare att pensla ett tjockare lager husfix först och därefter måla ett tunnare mer utspätt lager med pigmenterat husfix. För att få lite struktur, strödde jag i blästersand och akvariesand på vissa ställen.

 

Husfixen ljusnar betydligt när den torkar och det är inte lätt att få den nyans man tänkt. Jag fick måla om ett par gånger innan jag blev nöjd. Jag använde färgpigment köpt i en vanlig färgbutik. (Oxidsvart, brun umbra, bränd umbra, grön, gul, grå, vit, rött). Ett tips är att blanda olika färger för att få lite variation. Grönt och rött blir till exempel brunt och genom att tillsätta mer av den ena eller andra får man olika färgtoner. Genom att stänka lite vitt eller grått pulver i fuktig färg/husfix och därefter dra ut med en torr pensel får man ljusa stråk i stenarna.

Bakgrunder som ska föreställa sand och lera målade jag med gulgrå relativt tjock husfix och strödde därefter i blästersand. Målningen var definitivt det roligaste jobbet hittills.
Alla ytor som ska vara under vatten målade jag med tvåkomponents akvarielack. Lacken är seg och svårmålad och det gick åt betydligt mer än vad jag planerat. Dyrt. Jag tror det är svårt att få det heltäckande med så ojämna och svåråtkomliga ytor, men det är åtminstone ett skydd mot nötning och gnagande fiskar.

När lacken torkat var allt ohyggligt blankt och mörkt. Mina omsorgsfullt avstämda färgtoner varierade nu mellan mörkt grått och helt svart. Eftersom jag gjort ett test innan med vanlig lack på en testbit, utan att få detta resultat, blev jag en aning besviken. Kollade runt på några forum och upptäckte att lacken fungerar så men att det ser bättre ut när föremålen hamnar i vatten.

 

 

 

Glasritning

 

Bygget steg för steg: Akvariet

Akvariebygget var något jag bävade inför. Resten av bygget kan egentligen bli lite hur som helst. Blir det inte exakt så bra som man föreställt sig kan man ändå leva med hur det blev. Med akvariet är det inte så – endera blir det bra eller så katastrof. Dåliga silikonfogar och feldimensionerade glas är helt enkelt inte ett alternativ.

Jag kollade efter dimensioneringstabeller, frågade akvariebyggare och glasmästerier, och kom fram till att glaset behövde vara minst 10 mm. Vi beslutade oss för att köra på 12 mm för säkerhets skull. Det är främst vattentrycket, dvs vattnets höjd som avgör dimensioneringen, men även sidornas längd, stödlister och tvärstag har betydelse. På ett långt akvarium böjer sig glaset av vattentrycket vilket ger inre spänningar även om akvariet inte är så högt.

Vi beställde glaset från ett lokalt glasmästeri. Prislappen på glaset vill vi helst glömma, men en tröst var i alla fall att ortens största glasmästeri var ännu dyrare. Så vi sparade några tusen…

Vi bestämde oss för att bygga akvariet direkt på plats. Fördelen var att vi fick stöd av skåpets väggar och var säkra på att allt passade. Vi rengjorde glaset ytterst noga med kemiskt ren aceton (finns på färghandel) och tejpade med lätthäftande maskeringstejp för att få snygga silikonkanter. Vi ställde därefter bottenglaset på en tunn cellplastskiva och sidoglasen runt om med avklippta tändstickor som distanser.

 

Nu var det dags för akvariesilikon. Observera att det måste vara akvariesilikon – inte sanitetssilikon med antimögelmedel. Jag hade läst att ett bra tips var att fixera glasen med små silikonduttar och därefter låta dessa härda till dagen efter. Eftersom våra glas var helt fixerade mot väggarna, bestämde jag mig för att köra allt på en gång. Det kändes tryggare att få en helt genomgående fog i ett enda steg.

Silikonet var oerhört tungt att trycka ut. Kombinerat med pressen att få fogen helt genomgående överallt och att inte kladda på fel ställen, gjorde att jag var alldeles slut när allt var silikonat. Eftersom våra fogar var så djupa (12 mm glas), fick akvariet vila i över en vecka innan vi gjorde något mer.

Nästa steg var att silikona fast inredningsdetaljerna samt att täta akvariets överkant mot skåpväggarna. Vi vill att fukten på väggarna ska rinna ner i akvariet, inte bakom. Inredningsdetaljer av frigolit flyter ganska bra ;-) så jag gjorde slut på flera silikontuber bara för att fästa dem säkert och täta alla kanter. 

 

Akvarieteknik

Nu var det dags för lite akvarietekniska detaljer. 

Luftpump

För att bättra på vattencirkulationen och syresättningen har vi en luftpump (Eheim 400) med dubbla munstycken. Pumpen är placerad i filterskåpet, med två slangar genom väggen via innerfiltrets behållare och ut i akvariet. Den ena mynnar ut bakom trädet och den andra vid högra väggen bakom roten.

Vattenvärmare

Vi har två vattenvärmare. I innerfiltrets behållare sitter en Eheim/Jäger 250W. Placeringen kändes bra då allt vatten passerar här och värmaren inte syns. På den högra väggen bakom roten sitter en Eheim/Jäger 150W.

Innerfilter

Under vattenfallet finns en volym som används som biologiskt innerfilter, dvs är försedd med filtermatta där nyttiga bakterier kan hålla till. Det finns flera nätförsedda inlopp i den högra delen av filtervolymen. I den vänstra delen finns rör för utsug till ytterfiltret och pumpen till vattenfallet.

 

Innerfiltret med anslutningar genom bakväggen till filterskåpet. Från vänster; sugledning till ytterfiltret, utlopp från ytterfiltret som grenas till tre slangar varav en går till UV-filtret och slutligen sugslangen till vattenfallspumpen. Till vänster syns serviceluckan i skåpvägen.

Vattenfall

Från innerfiltret pumpas vatten via en pump i filterskåpet till ett utlopp längst upp i vattenfallet. Vattnet samlas i en liten ”sjö” innan det strömmar ut på framsidan och faller ner mot akvariet. Pumpen (Eheim Compact 3000+) har reglerbart vattenflöde.

Ytterfilter

Filtreringen i akvariet känns viktig eftersom vi har några osäkerhetsfaktorer. Förutom fiskarna kommer vi att ha en växtdel som också kan släppa ifrån sig okända ämnen till vattnet. För att få en flexibel lösning (möjlighet att använda olika typer av filtermedium) valde jag att använda ett rejält dimensionerat ytterfilter (Tetratec EX 2400). Vattnet tas från innerfiltret och pumpas tillbaka till ett antal utlopp i och under vattenfallet. Detta ger rörelse i vattnet och syresättning även när vattenfallet är avstängt.

Vattenvärden

Jag har en påse med torv i ytterfiltret, vilket sänker pH-värdet något, liksom rötter och andra organiskt material i akvariet. Tillsammans med vårt mjuka vatten ger det ett pH runt 6,5 och ett mycket lågt KH. Jag brukar numera slänga i en skvätt upplöst bikarbonat efter vattenbyte för att hålla det mellan 3 och 4.

 

Vänster: Nedre delen av filterskåpet med det stora ytterfiltret och vattenfallspumpen. Slangen ut från pumpen grenar sig i ett T med avstängningsventiler. Genom att trycka fast en vattenslang här går det både att tömma akvariet med vattenfallspumpen och att fylla det via vattenfallet. Detta gör vattenbyten ganska smidiga.   Höger: Övre delen av filterskåpet med luftpump, tidur och elanslutningar. På övre hyllan står luftfuktaren till växtdelen. Till vänster syns slangen som via en fläkt flyttar varm luft från ljusrampen till filterskåpet.

UV-filter

Ett av utloppen går via ett UV-filter (Aquael UV-C 11W), som både ska kunna användas för att döda skadliga ämnen och ge klarare vatten. UV filtret har inte tillräcklig kapacitet för att belysa allt vatten från ytterfiltret, men det ger förhoppningsvis någon effekt.

Strömningspump

Vattnet som strömmas ut från ytterfiltret och vattenfallet får hjälp att åka vidare mot akvariets högra sida av en strömningspump (Hydor Koralia 1) infälld i akvariebakgrunden på vänstra gaveln. Utloppen till innerfiltret ska sedan ta över och skapa en cirkulär ström i akvariet från vattenfallet, runt trädet och till filtret.

 

 

Epiweb med mossa (bild från Dusk).

Det mesta i skåpet, förutom vattenfallet och nedre delen av trädstammen, består av Epiweb som vi beställde från Dusk Tropic. Epiweb är en matta av hårda syntetiska fibrer och är framtagen för att vara ett bra substrat vid orkidéodling. Orkidéer växer normalt inte i jord utan har endera rötterna fritt hängande i luften eller har dem omgivna av ett luftigt material som håller fukt utan att ruttna. Just detta är finessen med Epiweb.

Små plantor kan man sätta fast direkt på väven med hjälp av tandpetare eller rostfri ståltråd. Fästanordningarna kan man om man vill ta bort när plantan rotat sig i väven. Vi satte fast fickor av Epiweb här och var på väggarna för att det skulle vara lättare att få fast de större plantorna. Det går att limma fast bitar med limpistol.

Epiweb är ganska tungt att bearbeta. Det går att klippa i den med en sekatör, men det är betydligt enklare att använda en vinkelslip med kapskiva. Till finare formgivning använde jag en liten maskin (typ Dremel) med en liten kapskiva.

 

Vi byggde också ett par lianer av Epiweb. Jag kapade till smala remsor, formade dem runda och tvinnade dem lite oregelbundet för att få ett naturligt utseende.

Trädet har en stomme av cellplast och nedtill är även de synliga stamdelarna av tillskuren cellplast som sedan penslats med husfix och färgpigment. För att få en naturlig övergång till den övre delen som främst består av Epiweb, skar jag ut oregelbundna hålrum i cellplasten som jag fyllde med Epiweb. Därefter formade jag Epiweben så att den fick samma form som cellplastdelarna av stammen.

Några av orkidéerna satt fastväxta på kork, och då gjorde uttag i cellplasten och limmade fast korkbiten med smältlim. Vi hade också en gammal torr gren liggande sedan tidigare och den satte vi fast med ståltråd i väven på den högra sidan av skåpet.

När allt var på plast smetade vi in väven med ”mossmedel” som vi också köpt på Dusk. Mossmedlet består egentligen bara av mixad mossa och vatten, så jag antar att man kan göra den själv, men vi antar att mossmedlet som Dusk säljer är lite bättre avsett för tropisk miljö, än den mossa vi hittar i skogen. Vi stoppade för övrigt in några bitar vitmossa här och där också.

 

p>

Resten lämnar vi till naturen att ta hand om.

 

 

Lite ljusteknik

Ljusstyrka

En ljuskällas ljusstyrka specificeras oftast i lumen även om den belysning i lux på en viss yta som ljuset ger egentligen är mer intressant. Belysningen i lux avgörs bland annat av avståndet från ljuskällan och eventuell reflektor som koncentrerar och riktar ljuset.

60W glödlampa – ca 700 lm
36W T8-lysrör – ca 3000 lm
54W HO T5-lysrör – ca 4500 lm
60W LED - ca 8000 lm
150W metallhalogen – ca 12000 lm

Färgtemperatur

Färgtemperaturen anger hur varmt eller kallt ljuset är.

Glödljus och varma lysrör: 2700–3000 K
Kalla lysrör: 4000 K
Dagsljus: 5000 –7000 K (Så kallade dagsljusrör är i regel 6500 K). Enligt mina fotoerfarenheter ligger dagsljuset i regel runt 5500 K på våra breddgrader men jag har läst att det i tropiska områden kan nå 10000 K mitt på dagen.
Akvarielysrör: 6500–11000 K, Saltvattenakvarier som ska visa färgen några meter ner i havet ligger på över 13000 K.

Här är en bra sida med bilder som visar vilken inverkan olika lysrör får på ett akvarium.

Ra-värde

Ett annat viktigt mått är Ra-värdet. Det anger hur naturtrogen färgåtergivning ljuset ger, dvs hur bra alla våglängder täcks in. 100 är idealet, ett bra lysrör eller metallhalogenlampa ligger runt 90 medan vanliga lysrör, lågenergilampor och LED-lampor kan ligga mellan 55 och 70.

Lysrör med beteckningen 840 har Ra över 80 med färgtemperaturen 4000 K. 965 innebär Ra över 90 och 6500 K. Lågprislysrör utan sådana beteckningar ska man undvika. Man uppnår ofta ett högt Ra genom att sätta filtrerande skikt i lysröret. Resultatet blir att lysrör med högt Ra ofta är något ljussvagare.

PUR-effektivitet

När ljuset främst ska användas för att få växter att trivas och växa, har inte bra ljusstyrkan betydelse, utan framför allt ljusintensiteten i de smala områden av det synliga ljuset som klorofyllet kan omvandla till energi i fotosyntesen.

Hur effektivt en ljuskälla kan omvandla watten till användbart ljus för växterna anges med ett värde för PUR som vanligtvis ligger mellan 0,2 och 1. Högre är bättre.

Läs mer här till vänster under Ljusets effektivitet i fotosyntesen.

De två klorofylltyper som finns i växter tillgodogör sig främst ljus med våglängderna 430, 453, 643 och 662 nm, men växter har även mer eller mindre av andra ämnen som kan tillgodogöra sig energin från närliggande våglängder.

 

Belysning

Vi hade många funderingar om belysning innan vi startade bygget.

- Det krävs mycket ljus till orkidéerna eftersom de inte kommer att få just något dagsljus.
- Ljusbehovet varierar en hel del mellan olika arter.
- Det krävs ljus av rätt typ för växtodling.
- Det får inte bli för varmt.
- Ljuset måste nå ner till akvariet som också ska ha växter. De flesta fiskar är inte så ljusberoende, men de är ju trevligare att titta på när deras ofta vackra färger syns.

Lysrör ger mycket ljus och lite värme i förhållande till effekten och de finns i en mängd varianter och färgtemperaturer. Växter (fotosyntesen) kräver främst röda och blåa våglängder på ljuset. Det finns speciella lysrör anpassade till detta, men de ger inget behagligt ljus för våra ögon och visar inte färger på ett naturligt sätt. Allt blir rosalila. Dagsljusrör ger mer ljus per watt och visar färger bättre. Den större ljusmängden antar jag till stor del kompenserar för att ljuset är mer utspritt över våglängder som växterna inte kan använda.

Ett bra alternativ kan vara metallhalogen som ger mycket ljus av oftast bra kvalitet men tyvärr också en hel del värme. Plus att de kostar ganska mycket.

Ljuset i skåpet

Vi kom fram till att 8st 54W dagsljusrör 965 (smala T5 High Output) borde vara tillräckligt om vi placerade dem i högreflekterande armaturer som riktade ljuset nedåt. Vi valde enkla industriarmaturer eftersom de var mest prisvärda, och de ändå inte skulle synas. De gav dessutom möjligheten att justera från smalstrålande till bredstrålande genom att man flyttade lysrörfästet i reflektorn. Lysrören skulle enligt databladen ge drygt 30000 lm, men vilken belysningseffekten skulle bli med reflektorerna visste vi inte.

Efter praktiska prov kom vi fram till att komplettera med en metallhalogenarmatur med 150W lampa som riktades längs med skåpets framkant så att ljuset även når vattnet.
Vi har även satt in några vanliga dimbara 20–35W halogenspotar för att belysa några utvalda punkter och ge ”grynings- och skymningsljus”. Mellan armaturerna ringlade jag en slang med blå LED för nattljus.

Ett tag hade jag en idé om att skaffa dimbara lysrörsarmaturer och bygga en styrning för att få en automatisk gryning och skymning, men det blev orimligt dyrt. Armaturerna är istället anslutna till tidur så att de tänds stegvis och ger mest ljus mitt på dagen. På kvällen lyser endast halogenspotarna och sent på kvällen och natten lyser LED-slingan och en ensam kall LED-spot.

För att få lite ljus under marken till höger i skåpet (bakom den nedfallna trädstammen) satte jag några enkla led-lampor därunder, men det visade sig att de gav ganska dåligt ljus. Perfekt som mysljus på kvällen, men på dagen ser man inte så mycket av detta utrymme. Jag satte därför in ett par korta 20W akvarielysrör i ”markens” bakkant. Provade först med Aqua-Glo (14000K) och Sylvania Grolux (betydligt rödare ljus) men det stämde inte med resten av belysningen, så jag bytte till två 965 dagsljusrör.

Uppmätt belysning

Vi provade att mäta upp belysningen i skåpet I den övre delen varierar det mellan 15000 och 20000 lux. Ner vid vattnet är det omkring 6000 lux. Observera att det här är värdena ”mitt på dagen” med alla lampor tända.

Utomhus är det som jämförelse omkring 5000 lux en riktigt mulen dag och uppemot det tiodubbla en solig dag. I ett vanligt kontorsrum bör det vara minst 400 lux. Mossa behöver omkring 5000 lux för att gro. Orkidéernas ljusbehov varierar naturligtvis, men uppgifter vi läst om mellan 5000 och 20000 lux mitt på dagen kan kanske vara rimliga.

Ljusets effektivitet i fotosyntesen

Det här är en fördjupning i ljusets mysterier som var okänd kunskap när vi satte igång med paludariebygget.

Det ljus som är synligt för oss människor har våglängder mellan 390 och 770 nanometer. Ögat är mest känsligt för de gul-gröna våglängderna (500-600 nm).

Växter däremot behöver blått (400-480 nm) och rött ljus (630-690 nm) för att fotosyntesen ska starta. Klorofyllet i växterna absorberar ljusenergi med dessa våglängder medan det mellanliggande gröna ljuset reflekteras. I professionella odlingssammanhang har man ibland ett blåaktigt ljus under tillväxtfasen och därefter ett rött för att stimulera blomning.

För att visa hur bra ljuset är för växter har biologer infört begreppen PAR (Photosynthetically available radiation) som innebär ljuset mellan 400 och 700 nm och PUR (Photosynthetically usable radiation) som är kalibrerat efter hur typiska växtgrupper kan använda ljuset. Det är alltså PUR som är intressant för växtodlare. Bilden nedan visar hur bra de flesta växter kan använda olika våglängder vid fotosyntesen, även om det varierar en del.

PUR-effektivitet varierar betydligt mellan olika ljuskällor. Det finns info på nätet, men den är inte alltid helt entydig eftersom uppgifterna bygger på en analys av den ljusspektrabild som oftast leverantören tar fram. Exaktheten kan variera...

Här är en tabell med några ljuskällor, framtagen med hjälp av Defblog Light Calculator:

PUR Efficiency
(µmol/s/W)

AquaGlo (14W) 0.97
PhilipsCDM-T 942 0.71
Philips Aquarelle 0.68
Philips 965 deluxe T8 0.60
White LED 0.54
Osram Fluora 77 0.55
Sylvania Aquastar 0.51
GroLux 0.48
Narva 958 Bio Vital 0.43
Noname lågenergilampa 0.24

Av tabellen kan man se att AquaGlo ger bäst PUR-effekt per watt. Notera att en LED-lampa kan ha relativt bra PUR, men den låga effekten ändå gör den oanvändbar i praktiken. Det finns speciella LED-växtlampor med blått/rött ljus som antagligen ger nästan optimalt PUR, men det krävs fortfarande höga watt-tal för att konkurrera med ett bra lysrör och ljuset blir också helt rött.

De dagsljusrör vi använder i paludariet ger betydligt mer synligt ljus än akvarielysrör. Däremot ger de som synes sämre PUR-effekt per instoppad watt jämfört med bra akvarielysrör, så det är kanske läge att experimentera med lite kombinationer av ljusrör.

I akvariesammanhang har så kallade trifosforrör högt anseende (PowerGlo, Philips Aquarelle, Sylvania Aquastar, m fl). De har betoning i det blå och röda spektrat och en mycket bra livslängd. De tappar dessutom bara 10-15% av sin intensitet tills den dag de slocknar helt. Enklare ljusrör, som mycket väl kan ha bra färgspektra (Fluora 77, GroLux), kan förlora halva ljusintensiteten på mindre än ett år.

En annan aspekt på ljus är förstås att i den miljö vi bygger är synintrycket inte helt oväsentligt. Dagsljusrör liknar mest just dagsljus (har högt Ra), vilket vi människor uppskattar. Akvarielysrören är inte bara dyra utan ger också ofta ett mer violett ljus.

Uppdatering om LED-ljus

De senaste åtren har det hänt oerhört mycket när det gäller LED-ljus. Effekten har ökats med ny teknik och ljusspekrat från LED-lamporna har blivit jämnare och bredare. En LED-lampa kan idag ge nästan lika trevligt ljus i hemmet som en gammal glödlampa. Tyvärr är ju ett varmgult ljus inte idealiskt för växter. Här krävs LED med andra kvaliteter.

Det finns LED-paneler för akvariebruk som även kan fungera i växtskåp. Man har ofta lagt till rent blåa dioder i panelerna, vilket fungerar utmärkt för ett akvarium, men ser lite kallt ut i ett grodterrarium eller växtskåp. Dusk säljer högeffektiva LED-paneler med ljus som är något varmare. De säljer även LED-strålkaster och spotar med hög effekt.

Fördelarna med LED är att de ger mycket ljus i förhållande till effekten och därmed inte heller ger ifrån sig så mycket värme. De tar också liten plats, håller i evigheter och lyser lika starkt under hela livslängden. Nackdelen är priset och att det kan vara svårt att veta ljuskvaliteten från lampan, som inte bara handlar om färgtemperatur.

 

 

 

 

Ventilation

Ventilation är viktigt i ett odlingsskåp. Utan ventilation finns risk för att allt möglar i den fuktiga luften. Ljusrampen ger en del värme i en begränsad volym, så den måste också ventileras.

Stora (120 mm) 12V datorfläktar är billiga och i stort sett ljudlösa. Eftersom de ska sitta i skåpet vill man inte heller ha annat än lågspänning. De drivs via justerbara AC-adaptrar (4-12 V) vilket gör att man kan styra hastigheten på ett enkelt sätt.

I skåpet sitter två invändiga fläktar för att ge lite intern cirkulation (vind). Orkidéer vill ha luftrörelser. Dessa fläktar är kopplade till tidur och går hela dagarna. Efter igångsättning upptäckte vi att fläktarna gärna hade fått vara lite mer effektiva. Kommer kanske att byta dem till snabbare fläktar (snurrar endast med 800 rpm nu).

 

Den ena invändiga fläkten sitter bakom trädet och den andra upp i det högra hörnet av skåpet.

Jag placerade två fläktar framtill i den vänstra gavelväggen och gjorde två luftintag i den högra. Den ena fläkten är kopplad till ett tidur och går hela dagarna. Den andra startar av en termostat om temperaturen i skåpet skulle bli för hög. Vi har den inställd på 27 grader och givaren sitter i den övre delen av skåpet.

Ljusrampen har flera ventilationshål. Två är försedda med fläktar. Den ena trycker ut varm luft till skåpet i garaget. Den andra är ansluten till samma termostat som den i skåpet och startar när det blir för varmt.

 

Ljusrampen har tre ventiler i den vänstra gaveln (en med fläkt) och en ventilöppning på den högra sidan. På baksidan sitter också en fläkt som blåser varm luft till filterskåpet. I växtdelen finns två fläktförsedda ventiler, den ena termostatstyrd. Termostatens inställningspanel sitter också på gaveln tillsammans med en termometer/hygrometer.

Avfuktning

En annan aspekt på ventilation är att det kan bli för fuktigt i rummet utanför skåpet, speciellt sedan vi byggt fler skåp och akvarier. Eftersom det läcker varrm fuktig luft ut till garaget/verkstan där det helst ska vara lite svalt på vintern, har vi satt in en luftavfuktare som sänker fukthalten som annars kondenseras på fönster och svala väggar. Vi har också satt in ett par extra ventiler i garaget.

Eftersom det är varmt i "Gröna rummet" (den relativa fuktigheten ligger aldrig över 40%) har vi inte några problem med kondens där förutom lite fukt på fönstret när det varit som kallast under vintern. Vi har löst det provisoriskt med ett flyttbart litet elelement, men vi måste nog hitta en snyggare lösning. Vi har en fläktventil i gröna rummet också som går då och då på sommaren när det kan bli väl varmt i rummet.

 

 

Tidig ritning på skåpet. Den slutliga lösningen fick bland annat ett smalare överskåp.

Skåpet rymmer både CA-akvariet och ett kombinerat grodterrarium och odlingsskåp. Det senare är delat i två rum av en glasvägg. Under akvariet finns plats för plastbackar för vattning av paludariet. Skåpets högra sida sitter mot väggen och på andra sidan har vi vår tvättstuga. Det gjorde det enkelt att göra en genomföring och placera ytterfilter till både akvariet och grodskåpet där.

 

Centralamerikaakvarium

Skåpet

Liksom paludariet är centralamerikaakvariet inbyggt i ett skåp. Själva akvariet är ett begagnat 375-liters ramakvarium. Ovanför akvariet, men helt skilt från akvariet, kommer vi att bygga ett stort kombinerat grodterrarium och odlingsskåp. Under akvariet finns utrymme för plastbackar för bevattning av Epiweben i paludariet och osmosvatten till dimsystemet i paludariet och det kommande grodterrariet. 30 liter osmos och 2x30 liter för bevattning.

 

Fyllning av sand. En blandning av Rådasand och Julas blästersand. Under akvariet skymtar två av plastbackarna för bevattning av paludariet.

Akvariet

Planen var att utforma akvariet som en grund bäck med ett vatteninlopp i det högra hörnet. Större delen av vattnet rinner ner i akvariet från en liten "klippa", medan en del sprutar ut ur skrevor i klippan för att ge lite vattenrörelser. Bakom klippan finns ett utrymme för lite filtermaterial, utlopp till ett ytterfilter och en värmare. För att förbättra vattenrörelsen har jag satt en strömningspump bakom en rot mitt i akvariet tillsammans med en till värmare.

Vi har valt att dölja allt glas (utom framsidan :-) med en egenbyggd cellplastbakgrund utformad som en sand/lervägg med lite stenar och rötter. Några väl torkade och lackade trollhasselgrenar får fungera som rötter.

En lösning som blir lite egen är att vi inte kommer att ha ett täckglas direkt ovanför akvariet utan istället ett par decimeter upp. Det innebär att vi kommer att kunna ha växter som växer ovanför vattenytan och en ”strand” eller rättare sagt en ”gräskant” i akvariets överkant. Ovanför akvariet i framkant sätter vi skjutglas för att minska avdunstning, hindra fiskar att hoppa ur och katter att hoppa i. Helst skulle vi kanske haft ett ramlöst akvarium för att få känslan av att se både under och över vattnet, men det känns ändå som en spännande lösning.

 

Akvariet planterat och nyfyllt. Det gröna ovanför akvariet är sidenväxter som bildar en grön fond. Framför växer Anubias i bakväggens planteringsfickor.

Vi känner oss ganska nöjda med det här och hoppas att växterna kommer att ta sig.

Filtrering

Vill man ha ordentlig filtrering, utan att ta så mycket utrymme från akvariet, är ett ytterfilter enda lösningen. Jag hittade inget filter som rymdes under akvariet, men så kom vi att tänka på att vårt gröna rum (och akvarieskåpet) gränsar till tvättstugan. En silikontätad genomföring genom väggen och vi har löst både filterplacering och enkla vattenbyten.

 

Ytterfiltret (Eheim Professionel 3 2075) placerat i ett diskbänksskåp i tvättstugan. Utloppet har en T-koppling med kran och slang som underlättar vattenbyten. Utloppsslangen har även ännu en T-koppling där en slang går till det övre vatteninloppet i akvariet. Den andra slangen går via en liten pump och ett UV-filter till två hål i "klippväggen" som omsluter akvariets inre filterutrymme. Filtret till vänster är ett ännu inte inkopplat ytterfilter (Eheim Professionel 250) till grodterrariet. Eheim är dyra men av mycket hög kvalitet och dessutom enrgisnåla. Bara på elförbrukningen kan man spara några hundralappar om året jämfört med andra filter med samma kapacitet. Om man beställer från Tyskland, kan man få dem för lite drygt halva priset jämfört med i Sverige.

I ”klippväggen” som avgränsar den inre filtervolymen finns två hål med fastsilikonade slangar. Enligt ursprungsplanen skulle de vara anslutna till en Eheim powerhead, men den lät så otrevligt att jag struntade i det. Dessa hål är istället anslutna till en slang som tar vatten från ytterfiltret, via en strömningspump och ett UV-filter i tvättstugan. Det blev tyvärr ingen vidare fart på vattnet, men det blev en tyst lösning. Får eventuellt byta till en kraftigare pump.

Jag brukar tillsätta en halv matsked bikarbonat efter varje delvattenbyte och akvariet har pH omkring 8 och KH 6-8.

Belysning

Akvariet har fem 36-40W lysrör anslutna via tidur plus två LED-stavar, en varmvit för grynings och skymningsljus och en blå för kvällsljus. På natten är det helt släckt. Jag använder två AquaGlo (18000K), ett PowerGlo (18000K) och två Philips Aquarelle (10000K). PowerGlo ger ett betydligt vitare och något starkare ljus jämfört med AquaGlo. Det har dessutom betydligt längre livslängd.

En kort arbetsbeskrivning

Jag har beskrivit arbetsgången att bygga akvarieinredning i samband med paludariebygget, men en kort sammanfattning kan se ut så här:

1. Planera hur delarna ska fungera och limma vid behov ihop cellplastbitar med akvariesilikon.

2. Såga, skär och karva cellplasten med kniv och andra redskap. Jag använde även ett glödritningsverktyg (lödpenna) försedd med skalpellblad. Kom ihåg andningsskydd! Det här är inte något roligt jobb.

En något utförligare beskrivning av just vårt bygge:
Hörnbiten för filterutrymmet har en stomme i formplywood som jag silikonade cellplast på. Det finns två inlopp till filterutrymmet; en kanal i bakväggen från mitten av akvariet och ett hål nedtill i den sneda ”klippväggen. Hålen är täckta med gnagarnät av plast som jag silikonat fast. Den översta biten i klippväggen är löstagbar så att man kommer åt värmare, slangar och filtermaterial.
Vi har även ett tunt lager cellplast på botten eftersom vi planerade en del tunga stenar. Efter mycket testande och karvande satt allt någotsånär på plats. Eftersom vi vill ha en strand med växter i överkant, karvade jag ut planteringshål längst upp på väggarna.
Jag satte fast ett par platta stenar i bakgrunden och även några centimeterstora sjöstenar. När silikonet torkat satte jag maskeringstejp som skydd över stenarna.

 

Nästan all cellplast på plats. De rosa bitarna består av markskivor som är hårdare och homogen med slutna celler. Den vita är den gamla vanliga, uppbyggd av "friolitkulor". Den skräpar mer och är svårare att bygga fina detaljer med, men är å andra sidan enklare att bearbeta. Här syns också några trollhasselgrenar, stenar och en plastgrotta som jag byggde om till en tvårummare.

3. Pensla på ganska lös husfix (Casco Husfix) på alla ytor. Ett tips är att hälla blästersand och Rådasand i den blöta husfixen om du vill att ytan ska få struktur eller rent av se ut som sand. Variera gärna grovlek i olika stråk och ytor. Däremot är det ingen mening med att ödsla färgpigment i detta skede.

4. Låt husfixen stelna ett par dagar.

5. Bland lös husfix, töm upp lite färgpigment i plastburkar eller engångstallrikar. Häll gärna upp olika färgpigment i samma behållare och blanda med husfixlösning allt eftersom du målar så blir resultatet mer omväxlande och naturligt. En del stenar är kanske mest neutralgrå - svart och vitt, kanske med en varm ton av brunt, men med olika färgskiftningar. Andra områden kan få inslag av ockra eller kanske rent av rött. Det kan räcka med några stänk eller att doppa en redan infärgad pensel i lite färgpigment och låta penseldragen skapa mönstret. Det är inte lätt att beskriva, men bara man varierar blandningen blir det nästan garanterat bra. Prova dig fram. Det är bara att göra om när färgen torkat om du inte blir nöjd.

Sandklädda ytor målade jag med mycket lös husfix (mest vatten) med lite färgpigment (mest grön umbra och här och var lite ockra). Det ger en mer ”lerig” känsla och det går att måla fram skiftningar och stråk där olika material runnit längs strandkanten. Men gruset ska inte målas över täckande.

Låt färgen torka. Färgen ljusnar en hel del när den torkar, men det gör inget. Lacken kommer att göra den mörk igen.

6. Blanda akvarielacken (Epotex tvåkomponentslack) och pensla alla ytor. Lacken är seg och svårmålad och mycket dyr. Enligt anvisningen ska man måla två lager, men det skippade jag. Jag nöjde mig att bättra vissa ytor och detaljer jag missat som andra strykning. Det gick ändå åt nästan 2 liter innan alla detaljer var klara. Innan den andra strykningen testade jag att alla bitar passade på plats i akvariet, vilket de naturligtvis inte gjorde. Styva bitar med husfix och lack är svårare att klämma på plats än mjuk cellplast… Lite sågande och karvande, ny husfix och slutligen det bättrande lagret lack. Akvarielacken gör ytorna betydligt mörkare och mycket otrevligt blanka, men det blir bra när de hamnar i vatten.

7. Låt härda under ett par dygn och silikona sedan fast allt i akvariet. Eftersom mina bitar sitter fastklämda under akvariets ram, nöjde jag mig med att lägga silikon längs kanterna. Annars bör man vara noga med att fästa cellplast ordentligt eftersom det har viss flytförmåga…

8. Lägg stenar på plats (tvättade och helst kokade) och fyll på med väl sköljd sand och eventuellt träbitar och rötter som bör ha kokat.

9. Fyll vatten. Har du inte koll på akvariets täthet, bör du naturligtvis testfylla innan inredningen sätts på plats.

10. Plantera växter och kör igång akvariet. Byt vatten några gånger för att skölja bort kvarvarande små partiklar i gruset eller i filtermaterialet. Tillsätt vattenberedning eller ta begagnat vatten från ett annat akvarium. Tillsätt Nitrivec eller liknande för att skynda på bakterieuppbyggnaden i filtret och var försiktig med fiskar under de första veckorna. Testa vattnet regelbundet. Några veckor efter att du satt in fiskar är det risk för nitrit beroende på brist på nedbrytande bakterier i filtret.

 

 

 

Tanganyikaakvariet står mitt emot CA-akvariet. Liksom de andra akvarierna är det inbyggt i ett skåp med en öppning bara för frontglaset.Till vänster finns plast för ett ytterfilter och ovanpå akvariet ligger en uppvikbar delad ekskiva.

Tanganyikaakvarium

Skåpet

Även detta akvarium är inbyggt i ett skåp med öppning bara för frontglaset. Till vänster bakom en lucka finns utrymme för ytterfilter och tidur. Under akvariet finns luckor för tillbehör och bland annat en odlingslåda för hopstjärtar. Ovanpå akvariet ligger en delad uppvikbar ekskiva som också fungerar som blombänk. Vi har även täckglas ovanpå akvariet.

Akvariet

Till skillnad från de andra akvarierna som ska visa grunda bäckar, är tanken att Tanganyika-akvariet ska visa ett bottenavsnitt på kanske 30 meters djup. Enligt ursprungsplanen tänkte jag bygga all inredning i cellplast och utforma ett stort antal grottor. För att spara tid blev det istället en begagnad Back-to-nature-bakgrund kompletterad med några egentillverkade klippor och en stor mängd stora stenar. Hela botten är täckt med en tunn skiva cellplast plus en tjockare skulpterad skiva under de stora stenarna till höger. Cellplasten ger lite lyfthjälp och fördelar framför allt trycket från stenarna över en större yta. Bakom den stora stenen till höger finns en grotta byggd av formplywood/cellplast/husfix. Förutom att vara grotta ger den stöd och är underlag för kringliggande stenar utan att tillföra någon vikt. Sanden är blandad gulaktig ganska fin sand och fint korallgrus. Inga växter.

 

Akvariet med de första invånarna på plats.

Även om bygget inte blev som jag ursprungligen hade tänkt, tycker jag den känns som ett ganska bra Tanganyikaakvarium.

Filtrering

Jag gjorde en beställning av bland annat filter från Tyskland där inte minst priserna på Eheim är betydligt bättre - lite drygt halva priset jämfört med svenska priser. Till Tanganyika har jag ett Eheim 2078 Professional 3 och är mycket nöjd med filtret som är tyst, känns tillförlitligt, strömsnålt och har mängder med finesser som indikering av rengöringsbehov och möjlighet att ge olika strömning natt och dag.

Ytterfiltret är anslutet via ett UV-filter, men det har inte varit i bruk än. Utloppet till filtret går från volymen bakom bakgrunden, som delvis är fylld med filtermaterial. Där ligger även en innerfilterpump (Eheim 2252) som sprutar ut vatten i akvariets högra del via ett roterande Hydor Flo som gör att vattnet sprutar mjukt i en cirkulerande rörelse.

Ytterfiltret ger ganska bra skjuts på vattnet men för att förbättra cirkulationen dagtid har jag kompletterat med en Hydor Koralia 4000 strömningspump på den vänstra väggen.

I filterbehållaren till innerfilterpumpen ligger en påse med krossad kalk som ska hjälpa till att hålla upp både pH och KH. Vi har oerhört mjukt vatten i Umeå. Med uppblandad korallsand, kalktillsats och en liten dos bikarbonat efter vattenbyte håller akvariet pH 8-8,5 och KH 6-8.

Belysning

Akvariet har fyra lysrör anslutna via tidur plus en kort blå lysdiodslinga som ger lite diskret nattljus. Jag använder ett 20W AquaGlo (18000K), ett 18W Philips 965 (dagsljusrör 6500K) samt en kombination av ett 36W dagsljusrör och en MarineGlo (blått actinicspectrum). Sammantaget ger de ett helt OK djupvattensljus, möjligtvis lite väl starkt när alla lampor lyser.

Några bilder från bygget

Eftersom jag beskrivit byggprocessen för både paludariet (fliken Akvariet) och CA-akvariet, visar jag bara några bilder från bygget.

 

		Jag började med att ställa upp den planerade inredningen på golvet för att se vad som krävdes i övrigt.
Arbetsbordet under målningsarbetet
Klippor formade i cellplast (rosa längst upp till vänster), penslade med husfix och färgpigment, och slutligen lackade med akvarielack (till höger). De här "stenarna" har en helt annan struktur och färg jämfört med de i CA-akvariet.

 

 

 

Terrariet nyplanterat.

 

 

 

 

 

 

En principritning över vattenflödet.

 

Grodterrarium

Skåpet

Vårt terrariebygge är egentligen ett tropiskt odlingsskåp som ska passa i vårt gröna rum, ha plats för några små orkidéer och andra växter, se spännande ut att titta på och samtidigt utgöra en passande miljö för pilgiftsgrodor. Det är alltså inte bara byggt för att fungera som grodterrarium. Liksom i paludariet är bakgrunden byggd i Epiweb, men här är bevattningen lite bättre löst i och med att vi inte har ett akvarium där allt överblivet vatten samlas.

Terrariet är inbyggt i samma skåp av formplywood som Centralamerikaakvariet. Terrariedelen är 130 cm bred, 50 cm djup och ungefär 80 cm hög. Den är delad på mitten av en glasvägg, dvs det är i praktiken två terrarier. Botten lutar bakåt, delvis som följd av att lutningen ger bättre insyn i det underliggande akvariet, men också för att det ger möjlighet att ha en stor vattenvolym under terrariet utan att det bygger så mycket i höjd.

Vatten, bevattning och vattenrening

Terrariet har en relativt avancerad vattenlösning: I terrariets bottendel finns ungefär 60 liter vatten. I vattnet ligger en doppvärmare, en pump till ett litet vattenfall i den högra delen plus lite filtermaterial (keramikrör, keramiskt filtersubstrat samt grov filtermatta som avgränsar pumpen och utloppet så att de inte ska gro igen). Längst till höger i vattendelen finns ett utlopp som via en väggenomföring leder till ett ytterfilter (Eheim 2224 Professional) placerat i tvättstugan. Tillbaka från filtret delar sig ledningen i två inloppsslangar. Den ena går till ett rör som utmynnar längst upp i ett vattenfall i det vänstra terrariet. Den andra går till ett rörsystem för bevattning av Epiweben på terrariets sidor. För att styra vattningen planerar vi att använda en bevattningskontroll, dvs en vattenkran som styrs av ett tidur.

Tanken bakom den avancerade lösningen är att vi vill ha en fungerande mosstillväxt på Epiweben, vilket åtminstone inledningsvis kräver en nästan konstant fuktighet, och samtidigt få ett flertal små vattensamlingar med rent vatten som byts automatiskt. Även om strömningen på de flesta ställen är mycket liten, finns det inget helt stillastående vatten. Vattnet är en blandning av kranvatten och osmosvatten, vilket bör likna naturligt regnvatten. För att ytterligare förbättra reningen har vi satt kolfilter i ytterfiltret.

När vi kommer till eventuell äggläggning för grodorna får vi hitta på lösningar med lämpliga äggläggningsunderlag som inte har strömmande vatten.

Inredning

Terrariets botten, dvs dubbelbotten ovanför vattennivån, består av perforerat plastgolv (garagegolv) från Jula som hålls uppe av fastlimmade PVC-rör kapade i lämpliga längder. Vi har en inspektionslucka i båda bottendelarna så att det vid behov ska gå att komma åt värmare, pump och vattenutlopp.

 

På botten, och delvis försänkt genom den, står längst till vänster ett cellplastbygge som ska föreställa ett ”berg med vattenfall”. Vattnet leds i en kanal längs terrariets vänstra sida och förbi nästan hela framsidan. Genom att ge kanalen olika höjd och djup skapas flera små bassänger i lämplig storlek för grodbad. Kanalen slutar med ett nät under vattenytan i bottenvolymen.

 

Cellplastbygget är täckt med husfix, målat med husfixlösta färgpigment och slutligen lackat med akvarielack. Jag upptäckte att om man baddar med en torr tygbit på nästan torkad lack, kan man matta ner den annars mycket blanka ytan.

 

 

Mitt i skåpet, på båda sidor om mittglaset står ett ”träd”. Stammen är av korkbark fylld med fogskum som är fastsilikonat mot mittglaset. Det finns några små skrevor och hålrum för växter och djur. Eftersom jag ville ha utseendet av ett växande träd, byggde jag en rot av cellplast som jag sedan silikonade fast små bitar av tunn korkbark på. Ser riktigt realistiskt ut.

Det högra terrariet har en liten ”bergknalle” där en pump från ett gammalt innerfilter pumpar upp lite vatten som rinner över berget och ner i en liten vattensamling innan vattnet rinner ner i bottenvolymen.

 

För att utnyttja volymen i skåpet satta vi in en korkbarksgren och några Epiwebgrenar. Alla ytor som inte ska vara genomskinligt glas, limmade vi fast Epiweb på. Epiweb är närmare beskrivet under paludariebygget. Materialet är ganska svårjobbat, men jag har kommit fram till att en så kallad multislipmaskin med en liten kapskiva fungerar både för att kapa och forma skivorna.

 

När bitarna var kapade och provade på plats, penslade och dränkte vi in dem med uppblött mossmedel. När de torkat limmade vi dem på plats med smältlim.

I inredningsväg är det bottenmaterial och växter som återstår. På plastgallret i botten ligger lekakulor, reptibark, torkad och uppblött vitmossa, några tuvor av vitmossa, torra boklöv och slutligen några stenar och mopanirötter. De växter vi har står det mer om under OKIDÉER.

 

 

Fukt

Vattenvolymen under terrariet, vattningen av Epiweben och det ständiga flödet i vattenfallet, hjälper till att hålla en jämn och hög luftfuktighet. Annars är det ett likadant dimsystem som i paludariet som ser till att fuktigheten hålls rätt. Vi har tre munstycken i varje terrarium. Dimman styrs av en sekundtimer.

Ventilation och värme

Ventilation behövs både för att inte inredningen ska mögla, för att ge syre till grodorna och för att reglera temperaturen.

Vi har två ventiler försedda med fläktar (tysta och långsamgående 12 V datorfläktar) på varje kortsida. Nertill blåser fläktarna ut luft dagtid. Fläktarna i de övre ventilerna är bara tänkta som säkerhetsåtgärd om temperaturen i terrariet blir för hög, då de blåser in svalare rumstempererad luft.

Upptill finns hål i glaset mot ljusrampen. De är försedda med fläktar som blåser ner varm luft i terrariet. I ljusrampen finns även en utfläkt för att vid behov kunna kyla det utrymmet. Alla fläktar är kopplade till tidur.

Vattnet ger även det en del värme. Det värms både av doppvärmaren och av lysrören från akvariet under terrariet.

Ljus

I taket ovanför terrarierna sitter nio 36W lysrör och ett 18W lysrör för grynings och kvällsljus. Vi hittade billiga armaturer på Jula som trots priset har elektroniska don. Undvik armaturer med glimtändare. De tar mer energi, blinkar vid tändning och flimrar dessutom om man är känslig för sådant. Åtta lysrör (ca 23000 lm) ger här en belysning på ca 10000 lux i terrariets övre del och ca 3000 lux på marken. I skuggan under Epiwebgrenarna är det bara ett par hundra lux. Mossmixen lär behöva 5000 lux för att gro så vi får se hur det går. Grodorna har knappast så stort behov av ljus, även om det säkert kan bli betydligt ljusare än så här även djupt nere i regnskogen.

Gryningsljuset är ett vanligt varmvitt rör (2700K), medan de övriga främst är dagsljusrör (Philips 965, 6500K) och ett par Philips Aquarelle (10000K). Vi har även en list med blå lysdioder som lyser några timmar på kvällen fram till midnatt.

Lysrören är kopplade till tidur som tänder belysningen stegvis.