Några resor
Sverige runt 2004 del 3

Sverigeresan 2004, del 3

1 juni (forts)
Efter Glimminghus åkte vi mot sydkusten och så småningom till Kåseberga där vi åt gigantiska hamburgare/kebabtallrik. Efter maten vandrade jag iväg mot skeppssättningen Ales stenar. 67 meter lång och med 58 stenar, en del över tre meter höga, är det en imponerande syn uppe på åsryggen vid havet. Den lär vara byggd på 600-talet.

Förbi Ystad och via diverse småvägar (det spelar egentligen ingen roll vilken väg man tar i Skåne, missar man en korsning är det bara att ta nästa för att komma dit man vill) kom vi så småningom till Skäralid i Söderåsens Nationalpark (söder om Ljungbyhed). Vi svängde av mot nationalparken och befann oss helt plötsligt i en fantastiskt fin bokskog med en asfalterad väg som slingrade sig uppför åsen. Skäralid är en skåra som går tvärs genom åsen. När man tittar ner över dalen/skåran finns inte ett hus eller en väg så långt ögat når. Det känns nästan som att se ut över en mäktig regnskog i någon helt annan del av världen. Hit vil jag fler gånger med mer tid.
Natten tillbringade vi i en fräsch stuga på MölleHässle Camping ute på Kullen.


2 juni
På morgonen åkte vi ut till Kullens fyr. Ett spännande landskap med klippor och grottor.

Mölle samhälle ligger mycket fint. Känns nästan lite utomlands.

Efter att ha hämtat resten av packningen i campingstugan åkte vi norrut längs kusten. Lunchmacka i på ett café i Båstad och sedan till Varberg för att hälsa på min bror Sören. På kvällen åkte vi vidare till Alingsås och min pappa Birger och Lilly. Där tillbringade vi också följande dag.

4 juni
Fredag blev en "historie- och Arn-dag" i Falköpingstrakten. Vi började med ett stopp vid Knapagården i Jäla, pappas födelsegård där jag tillbringat många sommarveckor som liten.


Falbygden vimlar av historiska lämningar. 5000 år gamla gravhögar och gånggrifter, kloster- och borgruiner från 1200–1300-talen, kyrkor från 1600-talet och väl bevarade backstugor från 1700–1800-talen. Gott om trevliga vägar också.

En av de 240 gånggrifter som finns runt Falköping.


En gammal backstuga som dök upp i en skogsglänta.

I Åsle Tå finns en hel by med bevarade backstugor från de äldsta från 1700-talet. De sista invånarna lämnade stugorna i början av 1900-talet och därefter bevarades de med möbler och allt. På ytor stora som i en modern lekstuga bodde tidvis stora familjer.


Gudhems klosterruin med museum intill.

Gudhem, Gestilren, Kungslena, Varnhem, Axvalla, Skara, Forshem, Arnäs (Årnäs) är några av de platser som blivit kända genom Jan Guillous böcker om Arn och tiden när Götarnas och Svearnas riken blev Sverige. Vi hann med att besöka eller åtminstone passera de flesta. I Skara öppnade sig himlen och regnet vräkte ner. Höll bara i sig någon timme som väl var.



Nedan Varnhems klosterkyrka. Utanför finns ruinerna efter klostret där Arn i böckerna växte upp och utbildades. Ett flertal av 1200–1300-talets Svenska (Götiska) kungar är begravda här – bland annat Birger Jarl.

Vi avslutade dagen med att sova i vandrarhemmet i Forsvik, dvs den plats där Arn enligt böckerna byggde upp ett hantverks-, industri- och handelscentrum liksom riddarskola.

5 juni
Vi bestämde oss för att åka raka vägen hem på lördag. Vi hann i alla fall med några avstickare på krokiga vägar. Vägarna sydväst om Västerås ut mot Tidö slott var roliga (lämplig glass/fikapaus) liksom vägen väster om Västerås genom Dingtuna och Lillhärad. Därifrån och upp till Västerfärnebo var det däremot mest ojämn vägbeläggning. Vägarna norrut via Avesta mot Gävle var inte så spännande och sedan var det E4 till Kramfors och svärföräldrarna. Ganska trötta och med onda bakar när vi äntligen kom fram.

Fika nära Läppe vid Hjälmaren.

Nedan småvägar nordväst om Västerås.

Summering
Totalt blev det 370 mil under 10 dagar. Egenligen lite för långt på så kort tid med tanke på att det var en del helt resfria dagar på Öland och i Alingsås. Lite för mycket åkande och för lite tid på varje plats. I stort fungerade Hondan mycket bra. Bra plats för packning och i stort ganska bekväm. Sadeln är alldeles för hård och dåligt formad (för platt). Efter 50 mil på samma dag känns den som en träplanka. Händernas tryck mot styret blir också lite jobbigt i längden. Handleder, handflator och fingrar längtar efter en mer upprät körställning vid dagens slut.

Bränsleförbrukningen hamnade på osannolikt låga 0,51 under resan. Trots passagerare, full packning, en hel del vägar i motorvägsfart+ och en hel del andra på låga växlar på småvägar. Ändå klart mindre än vid hemmakörningen. Egentligen är motorn rejält "overkill" när man kör som jag gjort här. Varvräknaren är sällan över 5000 varv.

Börjar nästan fundera på om det kan finnas något alternativ till Hondan i någon touringutrustad glidare. Ibland känns Hondan lite väl praktisk – nästan tråkig. Saknar lite dunk i motorn och mer öppen design. Men det är svårt att hitta en "modern" ren och välutrustad glidare som både är snygg och fungerar på längre körning. Stilidealen är tyvärr lite väl mycket retro med plåt, krom, fransar och nitar utan praktisk funktion.

Tillbaka