Om motorcyklar

En bil är en bil. Det finns små och stora bilar, men de flesta fungerar ungefär lika bra för att transportera sig själv och sina vänner till olika platser. En bil är praktisk när man ska storhandla eller flytta saker. En bil fungerar lika bra i alla väder. Allting är uttänkt och praktiskt och den standardutrustad med allt man behöver – från farthållare till mugghållare.
En del entusiaster sätter på stora fälgar och lågprofildäck som får bilen att se häftigare ut. Men den är fortfarande likadan som tidigare, förutom att det bullrar lite mer från däcken när man kör. En del köper en speciellt designad bil för att sticka ut, men förutom designen är det fortfarande samma konstruktion. En del köper bil med stor och effektstark motor som klarar att accelerera från noll till hundra på åtta sekunder istället för elva. Vilken skillnad! Eller?

Motorcyklar är annorlunda. Ungefär som båtar. Det finns båtar för alla slags människor – som gillar vatten. Från små segeljollar och kanoter till stora familjesegelbåtar och lyxiga trevånings motorbåtar med teve och balkong. Man använder sin båt på helt olika sätt.

En motorcykel är också olika saker för olika ägare. För en del är det en livsstil. De flesta i den kategorin kan inte tänka sig något annat än HD. Åtminstone ska det stå Harley Davidson på motorn – resten kan man bygga själv.
Andra ser motorcykeln som ett smidigt sätt att ta sig till jobbet. Enkelt att smita förbi köer och dessutom har man lite roligt på köpet.
En del tycker att idén med motorcykel är att busa runt på små grusvägar, skogsbilvägar eller kanske till och med på en crossbana.
En del vill upptäcka nya vägar, platser och människor och har upptäckt att det bästa sättet att gör det är på en motorcykel. Dessa köper en stor touringmotorcykel med skyddande kåpa och väskor eller en så kallad äventyrshoj om målet är Afrika eller Nordkap snarare än Europa.
Andra tycker att det enda nöjet är att köra fort på små kurviga asfaltvägar eller på en asfaltbana och köper en så kallad plastraket, dvs en sporthoj som de inte har råd att försäkra. En del av dessa tycker att det är fräckare att visa motor, ram och annat tekniskt och köper en naken bushoj utan kåpor.
Många – de flesta enligt försäljningsstatistiken – tycker att känslan av att glida fram genom landskapet, känna fartvinden i ansiktet och vibrationerna och mullret från en stor V2-motor är själva grejen.
En del vill mest visa upp sig i stan. Beroende på preferenser fungerar en sporthoj, bushoj eller en glidare lika bra.
Och så finns det de som helst renoverar gamla veteraner eller bygger om sina motorcyklar. För dem är skapandet, tekniken och ägandet i regel huvudsaken – inte körningen.

Och apropå de som köper en bil med stor motor för att känna suget vid acceleration. De flesta nya motorcyklar accelererar från noll till hundra på under fyra sekunder. Inte ens en Porsche 911 GT2 för närmare två miljoner hänger med. Även en slö glidare är betydligt snabbare än de flesta bilar.
Att det går att köpa sådana prestanda för fem procent av pengarna kan vara en anledning till att det är roligt med motorcyklar. För mig är det ändå känslan av att vara en del av fordonet och åka igenom landskapet istället för att titta på det genom vindrutan i bilen viktigare. Liksom samhörigheten med andra motorcykelåkare och den mångfald av motorcyklar och förare man hittar.
En del extrema sporthojsfantaster liksom fanatiska HD-åkare visar ibland en oförståelse eller rent av förakt för dem som fastnat för andra typer av motorcyklar. Ungefär på samma sätt som det finns en rivalitet mellan seglare och motorbåtsfolk. Dumheter tycker jag. Det är ju just mångfalden som gör motorcykelhobbyn så omväxlande. Byt motorcykel och du upptäcker ett nytt sätt att använda den.